STARTSIDA
NYHETSARKIV
FOTOGALLERI
VIDEOGALLERI
FORUM
MEDIA
LUSTIGHETER
MITT STORA ÄVENTYR
Dag 15.
Nu börjar resan närma sig sitt slut. Idag gjorde jag mitt sista djup dyk. Jag hade som mål att passera 70m men tyvärr så hade inte förkylningen släppt ordentligt så när jag kom ner till 66m så så vill det inte komma någon luft från munnen ut till trumhinnorna. Jag hade mycket luft kvar i munnen vilket störde mig lite.... men samtidigt är det en häftig känsla att kunna hänga på 66m veta att det fortfarande över 100m under mig och titta upp mot ett ljust blått hål. Vi filmade min ner och uppgång på dyket igår och så här lätt är det att dra sig ner till 66m och upp igen. (FILM)
På eftermiddagen åkte vi ut och harpun fiska med en Nyzeeländare. Det var en super härlig tur. Jag var i vattnet i 2½h och hade lite mer än 70st dyk. Utan att överdriva så såg jag säkert 150-200 olika fiskarter, sköldpaddor, kräftor maskar och massa andra roliga djur. Vi fick sällskap av några riktigt stora Barracudor som cirkulera runt oss och blev riktigt sugna när vi tog någon fisk. Det fanns en massa svartspetsiga revhajar men oturligt nog kom det aldrig fram någon... däremot så kunde man skymta siluetten av dom ibland.
I morgon är det sista finalerna med både Klara och Johan från Sverige.
Sen är det avslutningsmiddag och därefter går mitt plan tidigt som attan på söndag morgon så jag tror inte jag hinner skriva mer förens jag kommer hem..... men vi får se kanske jag hinner en snabbis innan middagen i kväll.
****************************************************************************************************
Dag 14.
Första finaldagen.
I damklasen fick vi se ett nytt världsrekord på 62m. Det känns skönt att kunna säga att jag varit djupare än det.
Även i herr klassen fick vi se ett nytt världsrekord på hela 90m.
Efter finalerna åkte vi på en guidad grott tur, jätte intressant och det va tur vi hade guiden med oss för det va många och långa grottor som man lätt skulle gått vilse i.
Jag har nu vilt mitt öra i tre dagar och det har varit helt perfekt idag så jag hoppas kunna göra mitt livs djupaste dyk i morgon genom att dra mig ner och upp igen på linan.
****************************************************************************************************
Dag 13.
Jag vakna med smärtor i örat och förkyld så jag valde att avstå mini tävlingen.
Känns jobbigt att avstå en tävling när det är därför jag kommit ner till Bahamas men hälsan är viktigast och jag vill kunna njuta av de resterade dagarna här.
Jag hjälpte istället till i organisationen och filmade med domar kameran. Med den ska man filma alla starter och uppgångar för att se så inte några fel görs. Det är roligt att kunna hjälpa till och få vara på första parkett där all aktion är men samtidigt surt att inte kunna delta.
I Svenska ögon blev det ännu en triumf i slagna Svenska rekord. Klara slog Svenskt rekord i FIM 70m, Sebastian Näslund 83m FIM & Per Westin 86m CWT. Om jag räknat rätt har vi slagtig totalt 9 Svenska rekord under vår tid här nere.
Allas vår Christian var lite besviken efter att ha vänt tidigt på tävlingen och valde att attacker ett gammalt inofficiellt världsrekord i den udda grenen Unashamed, vilket innebär att man simmar ner så djupt man kan utan någon utrustning, inga kläder alltså ingenting. Det enda han hade på sig var hans djupmätare och detta bara för att kunna bevisa sitt djup. Det gamla rekordet var på 26m och den som hade det var Danska Peder Pedersen. Christan gick inför att krossa detta.
Vilket han gjorde. Och självklart har vi gjort en film av detta..... den är inte censurerad så ni som tycker att naket är stötande ni har nu blivit varnade. Här finns filmen
****************************************************************************************************
Dag 12.
Herrarnas fensims försök på djupet. Annonseringarna va superhöga. Sju personer på 100m eller mer och bland dessa vår Johan Dahlström som har jagat hundringen länge nu.
Han lyckades med att komma hela vägen ner och ta tagen. Men han hade en sån otur att han tappa den på vågen upp..... han noterades för hundra meter men fick ett minus poäng för att han inte kunde visa upp någon tage på ytan. Men det gjorde inget varken för han då han knäckte drömgränsen eller för tävlingen han kom till final.
I morgon är det en mini tävling som är utanför VM arrangemanget, jag tänkte delta i grenen FIM dvs. Att man drar sig ner och upp längs linan. För att få delta måste man annonsera nationsrekord vilket i mitt fall blev 83m. Jag vet inte alls hur djupt jag kan dyka, men 83m för egen maskin är väldigt djupt så jag är super nöjd om jag lyckas knäcka 70m gränsen.
****************************************************************************************************
Dag 11.
Igår var det damerna som tävla med fena och vår Klara fixade sitt dyk och kom till final.
Det var en lång dag vid hålet och vi alla va trötta så vi bestämde oss för att gå ut och käka, på våg hem från restaurangen så fick vi ett ryck och åkte till hålet för att göra ett natt dyk/ bad i månskenet. En härlig upplevelse som kommer att finnas kvar i minnet långe! Månen lyser super stark här och vattnets färg va i en obeskrivlig skiftande färg, tyvärr hade vi ingen kamera med oss och även om vi haft det vet jag inte om det skulle bli några bra bilder.
********************************************************************************************************
Dag 10.
Dagen efter den stora tävlingsdagen.
Vi har inte gjort så mycket idag, vi skulle ut och fiska hummer men det har varit lite dåligt väder och Nya Zeeländaren som skulle hjälpa oss var inte sugen idag.
Så vi har mest myst hemma och varit på en liten tur på ön.
För min del har polletten trillat ner idag. Jag insåg idag när jag låg i sängen och vila att jag haft ett magiskt år som börja med SM-guld, sen blev jag VM 6a i poolgrenen DNF och nu har jag blivit VM 11a i CNF. Ett magiskt år, mitt helt klart bästa år inom idrotten sett genom hela mitt liv, inkluderat mina framgångar som simmare och simtränare. Det är med stolthet jag vill tacka ett helt gäng människor som funnits hos mig under min resa. Det känns rätt att göra det här och nu. Först och främst vill jag tacka min sambo Linda.
- Utan dig hade jag aldrig kunnat göra detta, det finns ingen annan som kan ge mig det fantastiska lugnet och harmonin som du ger mig.
- Sen vill jag tacka min bror som alltid finns med mig, och som nästan alltid säger de saker jag behöver höra. Kanske inte alltid det jag vill höra men jag behöver dina åsikter.
- Min Mamma och Pappa som alltid stöttat all sport jag varit delaktig i och jag hoppas att ni förstår hur skönt och tryckt det är att ha er.
- Peter Sjöberg, Daniel Flöjt & Jani Sjölund som fick mig att börja fridyka.
- Freediving Team Åland som är världens bästa team utan tvekan.
- Eva Ernkrans som har varit med mig på alla träningar under hela våren sommaren och hösten.
- Mina och Teamets sponsorer som hjälp oss att komma dit vi är idag.
- Och sist men inte minst mina älskade barn Alexander och Nova som alltid finns i mitt hjärta och hjälper mig i min harmoni.
I morgon är det dags för damerna att tävla med fenor och vårt Svenska hop Klara ser ut att gå till final om fixar sitt djup.
Själv ska jag i morgon ge mig på ett djupt tränings dyk i grenen FIM vilket är att man drar sig ner och upp igen längs linan.
********************************************************************************************************
Tävlings dag!!!
Idag va det dags att göra det jag tränat för.
Vaknade vid 7 käka frukost gick och la mig igen vilade till ca 9 sen packade jag ihop mina saker och åkte till tävlingsplatsen.
Man är tvungen att vara vid tävlingsplatsen 1 timme innan man ska starta så jag gick omkring med ett leende, härliga tankar och kände att idag va det dags att slå sig in i världseliten på djupet också.
Ca 20minuter innan min start gick jag i vattnet med min fantastiska coach Per Westin. Vi simmade ut till plattformen och satt och snacka lite. Efter en stund komma resten av den Svenska truppen ut förutom Christian Ernest som var kvar på land då han skulle dyka lite senare.
Vi snacka och hade en sån där fantastisk stämnings som bara finns i Svenska landslaget och i vårt team Freediving Team Åland. Vi dyker för det e kul och man ska ha roligt innan dyket under dyket och efteråt.
Ca 3minuter innan min start satt jag med fötterna i vattnet tittade ut över alla åskådarna som hängde på avspärrningen runt tävlingszonen, jag log och sjönk in i min egen värld där inget utomstående kan påverka mig. Jag har en förmåga att kunna göra detta vid tävlingstillfälle och när jag väl kommer in i min egen ”bubbla” (som min bror kallar det) så är resan skönare än målet, men så fort jag kommer fram till målet och spräcker ”bubblan” dvs. när ytprotokollet är klart så är jag tillbaks till samma vanliga jag fullt medveten om allt omkring mig. Denna känslan är fantasisk och det är en av de stora anledningarna varför jag fridyker.
Vid ca 2½minut hänger jag mig på linan och blundar, andas lugnt och kontrollerat jag vill absolut inte hyperventilera mig vilket är lätt när man vet att man ska dyka djupt. Ett tu tre så är det 1minut kvar till start jag gör som alltid innan start och när det är min start viker jag mig ner mot djupet. Jag råka svälja min sista packning men känner ingen press utav det utan rapar helt kalt upp den i munnen och använder den till tryckutjämningen. Jag bryr mig inte att räkna arm/ bentag utan kör helt på känsla. Jag börjar frifalla det blir svart och mysigt inga jobbiga tudykare finns här nere. Jag känner att jag har passerat 55meter gör en tryckutjämning vid ca 58meter tappar lite fokus och en sammandragning suger ner min sista luft från munnen mer i lungorna. Mitt djuplarm starta. Jag vet att jag passerat 59meter öppnar ögonen och känner efter om jag kan glida ner de sista meterna utan att pressa min öron. Vilket jag kan. Kommer ner till plattan tar en tage, tänker för mig själv hmmm dessa tagsen är svartvita... varför? Sen drar jag mitt drag i linan och börjar den härliga resan upp mot ytan. Jag ser den första säkerhetsdykaren och vet att jag är på ca 25meter den andra säkerhetsdykaren ansluter. Jag vet att jag kommer klara det!!! Jag kostar på mig ett leende till dom, och fortsätter nöjt upp mot ytan. Jag sneglar upp mot ytan ser att jag ligger rätt till för att inte krocka med plattformen, jag glider upp de sista meterna, hänger mig högt på linan för att inte riskera att göra något regelbrott. Andas och gör mitt ytprotokoll väntar på frågan om jag har med mig en tage. Ler och visar stolt upp den. Jag får mitt via kort och mitt nionde Svenska rekord är ett faktum. Vilken härlig känsla att få slå ett rekord på djupet!! Det va även ett Nordiskt rekord vilket gjorde det hela ännu roligare!
Här är en ihop klippt film med start och uppgång.
Här är en på min uppgång.
Ca 1timme senare dök min landsman Sebastian Näslund till 65m och tog rekordet, bara 10minuter efter det så var det min andra landsmans tur att klara 66meter. Så detta var en historisk Svensk dag då det slås 3st Svenska och Nordiska rekord inom 1timme 20minuter i grenen CNF för herrar.
Extra roligt var det att idag passera jag två av de största Nordiska legendarerna i denna grenen Topi Lintukangas från Finland som hade världsrekordet 2002 på 57m och Danska Stig Severinsen som hade världsrekordet 2003 på 61m.
Ikväll blir det en lugn kväll, jag ska va säkerhets dykare till mina Svenska lagkamrater tidigt i morgon och vid lunch tiden ska vi ut men en Nya Zeeländare och jaga hummer. Jag har aldrig jagat hummer innan så det ska bli super roligt.
*********************************************
Här finns bilder.
Här kommer jag att lägga upp fler bilder under resans gång.
*********************************************
JAG VILL TACKA MINA & TEAMETS SPONSORER
» Read more
